Maxa hösten

Det finns sätt att få ut det mer av varje dag. Jo, så är det. Här får ni mina tre bästa metoder:

1) Ta vara på de förutsättningar du har just nu
Svär inte över solen som gömt sig. Passa på att gör det som passar vädret som är nu. Svär inte över den tomma plånboken. Se vilka utmaningar som döljer sig i det hindret – förmodligen aktiviteter du annars inte skulle tänkt dig att prova på. Sluta snegla på lyckliga par – njut av att du som singel kan dra vart du vill, göra precis vad vill, närsomhelst och varsomhelst!

2) Variation förnöjer
Det spelar ingen roll hur mycket du älskar att göra en sak. Det är med hjälp av omväxling du uppskattar allt mer! Så om du tycker bäst om att läsa och se på film. Då kan det faktiskt vara så att du då och behöver kasta dig ut i det sociala för att återigen riktigt få känna hur fantastiskt härligt det är att få umgås bara med dig själv och din inre drömvärld – och vice versa!

3) Aktivera dig
Har man ett jobb som sliter hårt är det lätt att bara falla ihop när helgen väl kommer och drunkna i lättjans facebooksurfning, serietittande eller annat som kräver absolut noll av dig. Det är bra till en viss del. Men stimulans kan i många fall också stressa av. Därför kan ett miljöombyte eller en enkel annorlunda syssla ge dig energi trots att du först tänkte att det var en syssla du inte ens hade ork för.

Nu är det ju höst – inte alls en av mina favoritårstider. Det har jag knappast kunnat dölja. Men nu är den ju liksom här! Då är det liksom lika bra att passa på att ge oss det bästa hösten har att ge. Enligt mig är det just detta:

-Promenader i färgrika landskap – föreviga skönheten, eller bara insup den
-Regnpromenader i färgglada gummistövlar och hemtrevligt paraply – ännu härligare när man får värma sig efteråt
-Njutningen av en skön mössa och ett par härliga vantar när de bara känns sköna – och inte absolut tvungna
-Polotröjor, underställ och raggisar – jo jag är en sån knas som tycker det är skönt att vara riktigt varm
-Varm vetekudde i sängen – jo, jag älskar verkligen värme
-Varma duschar och varma bad – när är det härligare än om hösten och vintern?
-Sticka och virka – det kan man göra hur enkelt som helst och det finns ingen bättre meditation
-Goda soppor – googla eller köp en ny rolig receptbok och börja utforska
-Matpajer och efterrättspajer – praktiskt och sjukt gott, man kan även göra dem med rårisbotten för dig skippar mjöl
-Bra böcker – så himla passande tid att verkligen gå in i dem
-Bra filmer och serier – skippa det dåliga samvetet över att du bör vara ute, kura ihop dig och mys
-Träna – det må va kallt ute, men i träningssalen blir det varmt
-Hemmahäng – billigt och trevligt så väl i middag på tuman hand som i form av hemmafest
-Njut av eld – inte på pyromansätt, så klart :). Men brasa om det går, vedeldad bastu om du vet var det finns eller varför inte bara grilla i naturen – fast följ regler och släck ordentligt så klart! Men värme är mysigt i kontrast till kyla – och det luktar gott!

Vad har jag glömt fyll på?

Själv har jag i helgen börjat läsa min vän och mentor Johanne Hildebrandts nya bok Sigrid i Sagan om Valhalla. Läs! Underbar verklighetsflykt av bästa slag med både massor av natur och sensibel sensualitet helt i min smak. Jo, jag har behövt variera min egen hjärna för att gagna min egen energi! Ändå märker jag efter helgen att biljetterna till höstens föreställningar nu börjar ta slut! Särskilt de till de två sista föreställningarna! Flest är det alltså kvar nu på tisdag den 7 oktober så passa på att få din biljett! Du hittar dem på Ticnet!

Jag älskar att mysa

Foto: Lisa Lindkvist

”Du är verkligen en mystjej” minns jag att en före detta pojkvän alltid sa till mig. ”Sarah, ska vi mysa?” ”Ska vi myyysa?” Förslag som alltid funkade. För jo, det stämmer.

Många ser mig som en väldigt aktiv och energisk tjej. Det är ju så jag är när jag syns ute. Men jag är ju väldigt mycket ensam också. Och vad gör jag alla de där timmarna jag är ensam? De där timmarna som jag vaktar och värnar om och som jag får lätt panik om jag inte får tillgång till.

Jo: jag myser.

Mysa för mig innebär en soffa eller kanske en säng. En skön filt. Lite kuddar. Böcker, tidningar eller en skärm. Det är varmt och skönt för kroppen. Intressant och spännande för skallen. Kroppen har det ledigt bra och sinnet far på upptäcksfärd.

Nu vet jag inte, alla kanske är så här. Men jag tror nog ändå jag myser lite mer än de flesta. Det är något jag är uppvuxen med. Det ingår liksom i förutsättningen för den här stora energin som hela familjen har i sig men som också har ett onegligerbart skötselråd: Mys. Omvärlden ser ju liksom inte hur energin byggs upp. Men sanningen är att det sker faktiskt till stor del – i soffan. Här laddar jag och bara är.

Nej, mat behöver verkligen inte vara involverat även om det självklart höjer mysfaktorn. Den här pojkvännen jag talade om älskade exempelvis stora långsamma frukostar – vilket jag själv inte gjorde alls. Jag var van att hugga min banan – medan han ville gå och köpa spännande salamis och göra härligt kolestorlstinna smörgåsar i våffeljärnet att njuta med läcker juice. Om vi säger som så, med allt det här myset och frukostälskandet blev det trots det vanliga älskandet en hel del hull i detta förhållande. Men det hölls rimligt i kontroll ändå.

Jag tycker mycket om att vara med människor som förstår värdet av mys utan en massa prat. Tro’t eller ej. Människor som det känns naturligt att vara tyst med. Därför jublar jag högt inombords när dejten nämner att han gillar serier (uppenbart tecken på mysare) eller att läsa. En av mina favoritvänner att resa med är jag väldigt olik på många plan men även hon är en excellent mysare och därför fungerar det bara utmärkt. För att kunna leva med mig måste man nog antingen själv vara en mysare alternativt förstå att ge utrymme för den delen.

Mys är liksom förutsättningen för sprudel i mig.

Skrivs från myssoffan en mysoptimal lördag i augusti.

Kram på er!

Det är faktiskt riktigt, riktigt mysigt på vurma där jag spelar föreställningen För sensibelt begåvade. Nu är det snart bara fem veckor till nypremiär! Endast fyra föreställningar så se till att boka din plats på ticnet. En riktigt perfekt liten föreställning att njuta med mat och dryck i höstmörkret. På bilden ovan är jag väl sådär lagom mysig i posen – uppstilad som jag är för några år sen för att marknadsföra min musik. Men soffan är min äkta myssoffa som jag sitter på precis här och nu.

Jag vill ju ha en hyacint som luktar

Går ut och in i affär efter affär. ”Nej, vi har inga som luktar.” ”Nej, såna kan vi inte sälja mer.”

Med respekt för er allergiker – jag vill ha en hyacint som doftar. Jag älskar blommor som doftar starkt och har alltid gjort så. Mellan hägg och syrén är jag i himmelriket och snusar mig tokhög på liljekonvalj, syrén och därefter jasmin. Fyller år i juni och har nog en del fina minnen i samband med dessa dofter, hur starka de än är.

Herrparfym däremot. Snälla, måste han ha så mycket? Eller kanske till och med, nån parfym.. alls? Han luktar ju så otroligt gott bara i sig själv. Gällande den man vill vara nära, nära. Cigarettdoft konstigt nog däremot – rätt gott. Storrökaren i familjen är så klart svaret på den frågan. Är verkligen otroligt känslig för dofter och kommer aldrig glömma triumfen som sjuåring när jag lyckades bevisa för mamma att jag visst kunde avgöra med näsan vilken smörgås som gurkan legat på i tre sekunder. Som den enda token i rymden hatade jag verkligen gurka och tolererar det fortfarande som vuxen bara med dip, ost eller i tzatsiki.

Det är så det fungerar för oss som är känsliga för sinnesintryck. Även om vi lätt registrerar subtila nyanser så är det till syvende och sist ändå våra associationer till de registrerade intrycken som avgör hur de påverkar oss skriver Elaine Arons om i Den högkänsliga människan.

Många högkänsliga är väldigt känsliga för ljud i vardagen. Hyperakusi kan vara otroligt psykiskt påfrestande att leva med, ljud finns ju överallt. Själv är jag både känslig och okänslig på samma gång, kan det tyckas. Ta det här med folk som låter i ett hus: Uppvuxen i en stor högljudd familj är det för mig trygghet när det känns att det ”levs”. Andra skämtar om ljudnivån på våra familjemiddagar men jag tycker vi är sjukt charmiga – så länge vi är sams. Men när jag arbeta vill jag helst inte alls ha ljud. Inte heller när jag ska somna. Jag dras då in i musiken i stället för det jag ska hålla på med. Däremot när jag leder pass får man verkligen hålla i mig för annars kan jag verkligen vrida till volymen rejält. Endast under mycket hög stress börjar jag tycka alla ljud är obehagliga och då vet jag att jag är illa ute och bör bromsa omedelbart.

När det gäller ljus så lider jag oerhört av dess frånvaro, som så här års. Därför valde jag en lägenhet som är ett hörn i söder – varm så man dör på sommaren och kall så att jag ligger med vetekudde, pyjamas, raggsockor och tre täcken så här års. Men ljus är den!

En smekning eller en retning. En ton eller gnissel. Doft eller stank. Våra övriga historia påverkar vår upplevelse och visst kan den påverkas med nya erfarenheter.

I mångt och mycket är sinnesintrycken reglerbara faktorer och själv ser jag därför oftast denna känslighet bara som en jättestor tillgång. Om det är så att de plötsligt påverkar mig enormt starkt även i måttlig omfattning så är det snarast en signal som säger mig att jag behöver ta det lugnare och ladda om. Jag vet dock att många högkänsliga är väldigt känsliga för dessa faktorer och kan ha det väldigt svårt i vardagen. Är du en av dom och vill dela med dig får du gärna skriva om hur du hanterar din vardag.

För de här sinnesintrycken förhöjer ju också hela upplevelsen av att leva och är liksom bara det bästa som finns. Som idag när det är första advent och jag mysjobbar hos min granne och får hembakta pepparkakor från scratch, glögg och lussebullar.

Nu väntar jag bara på att hyacinterna ska börja blomma hemma. För jo, till slut hittade jag ett par av den vanliga gamla doftskrikande sorten som just jag råkar tycka om.

Hoppas ni har en mysig första advent ni med.