Ut, ut, ut och tanka sol!
”Darkness cannot drive out darkness. Only light can do that. Hate cannot drive out hate: only love can do that”
/Martin Luther King
Kategori Bloggen
Styrkan i det subtila
Att känslighetens styrkor allt för sällan syns är inte något som bara jag tycker utifrån min personliga livserfarenhet. Detta är något som Elaine Arons lyfter i sitt förord till den nya utgåvan av Den högkänsliga människan, som kom ut på svenska i år.
De högkänsligas styrka ligger i förmågan att uppfatta det subtila. Detta är något som fastställts med hjälp av den moderna hjärnforskningen, vars konkreta teknik jag kommer återkomma till i senare inlägg.
Denna förmåga att uppfatta det subtila kommer till enorm nytta i allt från hur vi relaterar till vår omgivning till hur vi själva har en förmåga att njuta av det enkla i livet. Dessa förmågor är dock inte av slaget som naturligt hamnar i strålkastarljuset och applåderas. De tas i stället ofta för självklara grundförutsättningar i vår person – av såväl oss själva som vår omgivning.
Så här skriver Elaine Arons:
”Vi gör det särskilt svårt för andra att observera detta drag eftersom vi är så mottagliga för vår omgivning att vi kan vara som kameleonter när vi är med andra, och gör vad som helst för att passa in.”
Med andra ord: När vi är i balans är vi ofta oerhört smidiga, effektiva och anpassningsbara att ha att göra med. Sånt syns inte. Sånt är bara otroligt skönt för ens omgivning. Syns gör vi däremot när vi överreagerar emotionellt. Så som det kan bli när vi inte tar hand om oss själva och får den återhämtning egenskapen kräver. Följden blir att vi blir kända för baksidan av våra attribut i stället för de områden där vi excellerar.
Elaine Arons skriver därför om hur otroligt olika vi högkänsliga kan te sig i samhället: Vi som lärt oss hantera och dra fördel av denna egenskap kan ofta uppfattas som enormt starka. De som däremot av olika anledningar inte lärt sig samma sak kan däremot känna sig enormt plågade, utsatta och ha svårt att hitta rätt omgivning för sin personlighet.
Nu hade jag själv tänkt se till att jag fortsätter vara i balans. Så, därför: Det är fredag, vilket med mitt schema betyder min lördag. Dags för vila.
So long!
Hur man äter en elefant
Allt börjar med en idé och väldigt mycket vilja. En vilja som kan försätta berg. Men ibland på bekostnad av ens eget välmående. Det har jag upplevt både en, två och tre gånger. Hur gör jag det annorlunda nu?
Bara tanken att återigen ta mig an ett stort projekt efter förra gångens totala härdsmälta energimässigt har tett sig skrämmande. Det är härligt att brinna. Men inte att brinna ut.
Fast det är bara att inse. Det är skapandet och mina projekt som får mig att blomstra. Så det är bara att lära sig hantera sig själv. Nyckelordet är tid – som i förberedelse och en dag i sänder. En bit i taget äter vi elefanten ( i högst symbolisk mening, tillägger pescatorianen här på andra sidan tangentbordet.)
Allt det här vet vi och hör om i teorin. Men få av oss genomför det i praktiken. Väldigt få genomför stora projekt från scratch överhuvudtaget, faktiskt. Fast de mycket väl skulle kunna. Tanken på allt som kan gå fel och hur jobbigt det kommer vara kan skrämma livet hur vem som helst. Men observera, detta är en klassisk tankefälla! Det är självklart helt omöjligt att i detalj föreställa sig i huvudet hur ett flerdimensionellt projekt i praktiken exakt kommer att låta sig genomföras. Så då väljer man i stället att skrämma upp sig själv med ett abstrakt avfärdande grundat på – ingenting.
Det är då det är dags att bli konkret. Handling och konkreta mål är de bästa vapnen mot vilket tankespöke som helst. Sluta tänk. Gör – men med gott om tid!
Mina allra första projekt genomförde jag med tre månaders förberedelsetid. Tre månader! När jag tänker på det nu i efterhand vill jag bara ta upp mig själv i famnen och säga: Snälla lilla du. Vad tänker du med? Och är du på allvar FÖRVÅNAD över att du nu ligger här som en annan våt filt och gråter?
Nu för tiden låter jag därför idéer först gro. Länge. När beslutet om ett genomförande är taget är det dags att sätta upp personliga mål. För även om du i dina kulturansökningar inte inleder ditt projekt förrän det datum du har rätt till så MÅSTE du ju självklart göra ett digert arbete av förberedelser för att kunna skapa de vetenskapliga uppsatser som kulturstödsansökningar i praktiken är.
Jag ska vara ärlig, visst är jag smärtsamt medveten om riskerna med att flippa ur, få ett återfall och knarka mig hög på detta ljuvliga projekt, så att jag återigen måste backa. Verktygen mot målet är därför disciplin, mycket ensamtid och en hel del tvångsvila. Tvångsvila. Yep, det ska vi återkomma till vid ett annat tillfälle.
En bit i taget. En bit i taget. Och snarare än att äta elefanten – eller att låta den äta dig – låt den balansera.
Så.
I vilken omfattning är begreppet högkänslighet känt?
Jag har gjort ett litet formulär via Facebook där jag bett människor svara på om de hört talas eller läst om begreppet högkänslighet innan. Så enkel var min fråga.
Den visade sig dock självklart väcka många fler. Men i skapandet av För sensibelt begåvade är det först och främst av stor vikt att få ett hum om ifall detta begrepp är något som börjar bli allmänt känt?
Här är en länk till Frågeformuläret. Uppskattar varmt om alla som ser detta vill delta. Det går även utmärkt att sprida formuläret exempelvis i sin egen logg.
Du kan om du hellre vill även skriva kommentarer här eller på För sensibelt begåvades sida på Facebook!
Stort tack för din delaktighet!
Det finns numer mycket litteratur om högkänslighet, även på svenska. I första hand vill jag dock rekommendera boken om Elaine Arons forskning, Den högkänsliga människan. Rekommenderas varmt för alla er som vill veta mer.
Vid våra sinnens fulla bruk
Denna morgon tog mig med varm och hjärtlig storm. Trots att regnet strilar utanför och jag vaknade klockan 5 mot ett becksvart plaskande yttre så blev det på nåt sätt bästa morgonen på länge. Min vän bildkonstnären och sagoberättaren Malin Sverige hade lagt upp ännu en av dessa magiska bilder som lyckas trycka på mina knappar.
Malins konst har kommit att betyda mycket för mig. En av hennes målningar ”She left a good job in the city” hänger över min säng och var en av de triggers som till slut fick mig att välja bort min väg i näringslivet. Det låter kanske helt galet? Att göra som en målning säger? Så är det naturligtvis inte. Det är snarare så att konst kan bli en yttre manifestation av det vi redan känner inom oss.
Malin var en av de personer jag bollade mina tankar med innan jag tog mitt beslut. Hon bad mig faktiskt att tänka mig för och sa att jag nog skulle vara rädd om den trygghet jobbet gav. Jag fick en sammanfattning om hennes dagliga slit – som med facit i hand tydligen inte avskräckte tillräckligt.
Målningen Malin lade upp i morse gjorde att jag spontant skrev till henne för att berätta hur fantastiskt det var att hon och jag hittat varandra. Att jag, även om jag inte vet om hon gillar kategorier och så, förmodligen också är en sensibelt begåvad utifrån hur hon beskrivit sig själv. Malin svar: ”Sensibelt begåvade låter fint. Ja, vi har en liten duo, en tankesmedja: Vid våra sinnens fulla bruk.”
Precis så är det ju. Vid våra sinnens fulla bruk.
Så här skriver Malin om min morgons ljuspunkt, sitt jultryck:
”She said goodbye to her lovers”
”De va så rädda om henne. Så ömsinta.
Men så var det dags. Alla vilda lekar.
Nätterna på höskullar och i lingonris.
En herre hade kallat. En make in spe.
En främling. En tilltänkt, tillräknelig herre
med kärleksbrev som postats och rop
som hörsammats.”
Kärt barn har många namn
En har kallats både det ena och det andra genom åren.
Känslighetens alla namn. Kan du några fler?
Nu kör vi!
Jag har dansat omkring i eufori i flera dar nu. Nu är det dags. Let’s get down to business!
Den 5 november fick jag det helt obeskrivligt glädjande beskedet att jag tillägnats startstöd från regeringskansilets instans Kulturbryggan för projekteringen inför en föreställning med rubriken För sensibelt begåvade. Beskedet satte fart på alla fjärilarna i magen på samma gång och betydde så galet mycket på så galet många plan.
1 – Ja, det GÅR att få stöd till ett kulturprojekt om känslighet i marknadsekonomins kölvatten där annars begrepp som effektivitet, logik och förnuft sätts i första rummet.
2 – JAG är personen som lyckades åstadkomma det! Via veckor av obetalt arbete och trots skränet från högljudda rädslor som slagits om uppmärksamheten ända sedan jag började smida mina planer och kavla upp ärmarna. Jag klarade det!
3 – Jag kommer att både få äta tillräckligt och få chansen att helhjärtat jobba mot mitt mål. I sanningen ingen självklarhet för en konsttär. Hurra!
Det här projektet har befunnit sig på idéstadiet i många, många år. Arbetsnamnet i fantasins värld var länge dramatiska omkväden som ”Ömhudad”, ”Hudlös” och annat som helt enkelt inte är rättvisa beteckningar på en så bra egenskap. Att på rutin benämna sin natur i svaga termer är bara inte ok. Men det blir lätt så när man inte lärt sig se och dra nytta av fördelarna. Att göra det tog sin tid, förstår ni.
Jag är en person som alltid har brottats med mina starka reaktioner och känslor och därför både gått åratal i terapi, läst mängder av böcker och allra främst försökt lära mig av mina erfarenheter via livets ”trials and errors”. Samtidigt är min stora gåva en helt enorm livslust – jag älskar att leva och vill ju må bra! Klart att man då ger sig den på att bli bättre ”på sig själv”!
Det var dock inte förrän jag kom i kontakt med Elaine Arons forskning om högkänslighet som det gick upp ett ljus. Ett enormt ljus. Typ en fyr med helt galet många lux. Äntligen kände jag igen mig. Äntligen förstod jag. Äntligen blev allt så självklart. Allt från mitt mycket stora ensamhetsbehov – trots att jag är en så öppen person – till varför jag blir så trött, så trött av intensiva händelser och liksom aldrig kunnat ignorera sinnesstämningar och ofta först känner på mig vad som är på gång. Varför jag tvärtemot många andra inte alls tycker om att ha musik i bakgrunden när jag jobbar eller ska sova. Lyssnar jag på musik förlorar jag mig i den – skuttandes på ett dansgolv, ylandes i bilen, njutandes på stranden eller gråtandes på kudden. Jag fick också veta varför jag trots att jag är rätt modig ändå verkligen hatar att tävla innan jag vet att jag kommer att vinna. Varför jag älskar, älskar, älskar att sortera in allt från ord, till papper och personer i mentala fack. Jag förstod också plötsligt hur det kom sig att jag, konstnären och bohemen, hade så lätt för att lära mig Säkerhetsbranschen, där jag under en tid vistades, trots min ringa formella kunskap om den.
Allt det här vill jag nu dela med mig av för att kanske i bästa fall kunna bana vägen för någon annan? Jag vill samtidigt bana vägen för känsligheten som egenskap hos alla människor, om än i varierande grad, genom att tydligt arbeta för att lyfta dess betydelse och fördelar. I svensk media har det under de senaste åren förekommit en hel del artiklar om högkänslighet. Dessa förhåller sig som sig bör alltid objektivt. För det är ju självklart inte bättre att var högkänslig än inte. Men faktiskt, är det vid rätt hantering, mycket bättre än vad vi någonsin fått höra, vi som fått lyda till skällsord som överkänslig, blödig och neurotisk. Känsligheten och de känsliga är förbisedda i vår samtid och det vill jag göra något åt.
Vi lever i en värld där vi stolta applåderar teknikens framsteg samtidigt som självskadebeteenden hos unga och den psykiska ohälsan i allmänhet ökar. Vår mänskliga utveckling inombords förefaller generellt inte alls hålla samma takt som den yttre. Under den tid då jag dagligen arbetade som krisstöd för människor i utsatta lägen blev jag smärtsamt medveten om hur vi i västvärlden generellt tenderar att tänka att vi liksom inte har tid med känslor. Fast sanningen är att vi inte har råd att ignorera dem. Jag vill helt enkelt förklara varför det är logiskt och smart att lära sig mer om känslighet.
Mitt sätt att medvetandegöra funktionen av de känsliga, känsligheten och våra känslor är genom att göra denna föreställning. En föreställning som är till för dig som är högkänslig, dig som känner en känslig, dig som i ett särskilt skede av livet varit extra känslig eller för dig som helt enkelt bara är nyfiken på hur en extra känslig person egentligen är funtad.
Vill du veta mer fakta om högkänslighet, mig och föreställningen så hittar du en hel del information på denna sidas olika flikar. Utvecklingen av föreställningen händer dock precis där du nu är, nämligen här i bloggen och även i gruppen För sensibelt begåvade på Facebook som det bara är att gå in och GILLA rakt av. Häng med!
Projekteringen är inledd!
För sensibelt begåvade 