Hurra för grymma samarbetspartners (kudos i bukett till Vurma!). Hurra för fantastiska musikkollegor som råkar gå förbi när man ska släpa sitt evinnerliga piano och som spontant ger ett handtag. Hurra för grymmaste regi-ögat – nära nog regissör får jag nog snart säga – som fattar att skådisen behöver lika mycket pepp som korrigering – och levererar det med bravur. Hurra för snälla taxi-chaufförer som tar emot kvinnan med 9 kollin varav ett är ett piano med ett leende – och till och med dristar till sig att fråga om jag inte ska ha hjälp in i huset. Hurra för fantastiska coolaste Familjen Q som bott i huset i evigheter vars snart alla barn hjälpt mig med att bära, sätta upp affischer och annat som annars grannar bara gör i tv-serier och i rosaskimrande drömmar. Hurra för Taxi Stockholm som självklart säger att de kan fälla sätet för ett piano.

BU BU BU för Taxi Kurir som har fraktat fröken med transport sjuttiotolvgånger, intygat att det går bra via telefon. Men som sen plötsligt ringer och hävdar att de har en policy som säger att de inte får fälla säten. Jaha? Och de kommer de på när man står mitt på stan med alla åtta kollin. Men det är DÅ man ringer Taxi Stockholm och i stället blir räddad av raraste chauffören. Nästan så att jag vill starta blockad mot Kurir för den urusla attityden och bristen på empati hos den person jag talade med – när man faktiskt innan har kollat. Nu blir det för all framtid de dyrare – men uppenbarligen proffsigare Taxi Stockholm.

Och jaaa!! Hurra idag på internationella kvinnodagen för alla kvinnor – och även män tycker jag  –  som lever i värderingar där vi alla är individer med lika rättigheter.

Och jaaa. Hurra även för mig som faktiskt idag genomfört en hel föreställning med så gott som all teknik. Liiite för lång ännu. Liiite snubbel här och var. Någon fil som ska justera. Lite mer öva på pianot. Men nu är vi på väg. Ska vila från den attans texten en dag nu. Den får det liksom just nu att koka lite i huvet. Ska på bio – såklart – säger hon med guldkortet på SF. Vill se den där ändå som fått alla Oscars, Dallas Buyers Club ni vet. Själv ska jag gå. Yep. Bio är hur bra som helst allena. Då vill jag ju inte prata. Enda sällskapet som kan förhöja i vissa lägen väl eventuellt en hålla-handen-person. Eller en som man kan fika med efteråt. Men idag går det så bra utan, så.

Jäkligt många hurra blev det. Och endast ett bu, ett STORT sådant, men ändock.

En rätt bra dag alltså!

Med önskan om en fin lördagkväll!