Du är en orkidé som behöver en annan orkidé!

Passar en högkänslig person bäst ihop med en annan högkänslig som partner? Eller passar en person ur de övriga 80 procenten bättre för att balansera upp den högkänslige personligheten?

Denna frågeställning har jag sett ett antal gånger i forum för högkänsliga. Många gånger uttrycks den som en önskan: ”Åh tänk om min man vore högkänslig själv så att han bättre kunde förstå!”.

”Lika barn lika bäst” heter det. Men även ”Opposites attract”.

Jag har idag kommit hem från nästan en hel vecka bland vänner och kollegor i både Malmö och Köpenhamn. Faktiskt har jag tillbringat tid just bland några av de bästa parkonstellationer jag själv vet. Par vars förhållanden jag verkligen gläds åt – och avundas! På ett sätt som känns bra.

Att vara ett par har verkligen sina sidor. Det vet vi alla. Precis som det har sina sidor att vara singel. Det är helt enkelt inte antingen bra eller dåligt. Det är alltid både och.

Men nog finns det bättre – och sämre parkonstellationer.

Vad som utgör en bra parkonstellation kan man naturligtvis ha olika åsikter om. Men själv vet jag vad jag eftersträvar.

Par där de två individerna är relativt av samma styrka får mig att vilja tvåsamhet. Par som håller ihop för att de genuint trivs och har riktigt roligt tillsammans. Par som väljer  varann för sina personligheters skull snarare än materiella och praktiska skäl. Par hos vilka en sådan emotionell trygghet och tillit finns att man öppet och utan rädsla – även inför andra – vågar ha olika åsikter och stå upp för sin individualitet. Par mellan vilka det finns stor ärlighet och samtidigt stor respekt. För att man i grunden vet och är i trygg i att man alltid vill den andres bästa.

När man verkligen vet det, då behövs varken maktspel eller ”list” för att få ”karln” eller ”frugan” att göra som man vill. Då kan man nämligen säga det rent ut. Man kan föra en vuxen dialog. För den andre lyssnar och utgår från att man vill väl.

I min egen väntan på min livskompanjon minns jag då och då min goda vän Annas ord om mig som jag citerat tidigare. ”Du är en orkidé som behöver en annan orkidé”.

När Anna sa så syftade hon inte alls på begreppet Highly Sensitive Person. Det var bara en i efterhand rolig slump, när jag kom i kontakt med begreppet högkänslighet, att hon råkat använda precis det uttryck som också används om högkänsliga : Orkidébarn.

Anna peppade mig genom att förklara att hon såg mig som sällsynt och unik – snarare än annorlunda. Hon vill trösta genom att förklara att det kanske inte alls är så konstigt att det tar lite tid för mig att hitta rätt. För att det krävs en annan unik och sällsynt för att passa ihop med just mig.

Själv vet jag dock inte om just en högkänslig person är den bästa kombinationen med en annan högkänslig.  Det kan vara så. Så härligt med någon som känner lika mycket, som gläds lika mycket. Som förstår! Men i de fall en högkänslig inte har vuxit in i sin egenskap, inte har koll på sina känslor och sina reaktioner. I dessa fall kan denne, kanske utan att ens vilja det, såra sin omgivning rejält. Det har jag själv tyvärr gjort när jag var yngre. Även om förståelsen må finnas, kan bristen på självinsikt och impulskontroll rasera en för övrigt stor potential till djup intimitet.

Visst kan det stämma att en icke högkänslig person har samma typ av referensramar. Kanske saknar den förståelse för hur det är att processa en stor mängd intryck. Men besitter personen en hög nivå av empati person kan den faktiskt vara den ultimata matchen. Till och med en rejält annorlunda person än en högkänslig kan vara en utmärkt partner om just empatin finns.

Till och med i de fall där empatin inte finns på den nivån som skulle önskas, kan det  i många fall vara enormt skönt för en känslig person med en respektive som står mer oberörd när det blåser. Det kan också vara en stor utmaning. Men många gånger väldigt, väldigt skönt.

Elaine Aron, myntaren av begreppet högkänslighet skriver om fördelar och nackdelar med de olika kombinationerna HSP+HSP eller HSP+icke-HSP. Bland annat i boken Den högkänsliga människan.  Hennes slutsats är just att alla konstellationer kan fungera utmärkt beroende på olika faktorer.

Så klart kan man dock inte intellektualisera dessa saker. Kemin, anknytningsteorier och allt möjligt annat spelar roll.

Men stöter man på utmaningar när det gäller just högkänsligheten i ett förhållande kan det vara av värde att påminna sig om att den till syvende och sist bara är EN av våra egenskaper.

Vi människor har ju så många fler facetter än så. Det är kombinationen som avgör!

Så kanske jag själv visst ska ha en annan orkidé?

Men vad det innebär, det må framtiden utvisa!

Psst. Kommentera gärna med hänvisning till dina erfarenheter! Nyfiken!

6 thoughts on “Du är en orkidé som behöver en annan orkidé!

  1. Hej, jag undrar om det går att få tag på den fina låten som du inleder din show med..? Jag har letat men kan inte hitta den någonstans. Kram!

  2. Hej Sarah!
    Vad glad jag blir för din blogg! Jag hörde om hsp för något år sedan, men tyckte inte att det passade mig. Sedan nu för några timmar sedan gjorde jag hsp testet med 19 och hss testet med 12.
    Ojoj vilken grej! Nu fattar jag! Gasen och bromsen! Jag har läst 30 hp psykologi och aldrig gillat undersökningarna om personlighet, för jag tycker inte de ringar in mig. Ibland är jag mycket introvert, men jag tycker också om att vara mycket extrovert. Här är ju svaret.
    Jag är en mycket funderande person (kan man vara mer betoning på hsp än hss och ha båda? antagligen.) och brukar just uttrycka mig i termer av att jag tycker så mycket om möten och när det händer saker, men jag behöver så mycket tid för att processa! Och jag upplever saker så intensivt att människor tror jag är fanatisk om jag berättar för dem om hur jag upplever tillvaron. Men var berättelse kräver sin person.

    Detta inlägg fick mig att fundera i detta med matchning… Jag har kommit underfund med att jag faktiskt trivs bättre med lugna människor (och empatiska). Jag tror det är för att Jag själv har svårast att hantera min hsp sida, och att den behöver någon att ”lära” sig av. Elaine skriver ju i artikeln om hsp/hss att en person med det vill gärna hitta en person som också är lagd åt det hållet, men att det inte var så nödvändigt som man ville tro. Personligen lutar jag nog mer åt något slags komplementsinriktat, att lära sig det av den andre som jag saknar.

    Allt gott
    Anton

    • Vad roligt Anton att du gillar bloggen! Tack för en jättefin kommentar som gjorde mig jätteglad även om jag tagit skamligt lång tid på mig att svara! Det låter som du har lite samma mix som jag i dig – och jag känner själv att när jag börjat få koll på den så blir allt bättre. Det här med att stimulans är superviktigt – OCH mycket återhämtning. Men eftersom det är mkt återhämtning är det viktigt att dt för övrigt är rätt kul saker som händer. Typ. 🙂 Vad gäller matchning, ja, det kan nog funka både och det där tror jag – har själv inte kommit fram till någon fast tes. Mer än att det ÄR roligt med folk som också har lite fart! OM de fattar det här med lugnet också.
      Allt gott Sarah

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s