Sätt mig på ett tåg utan internet…

Foto: Sarah Nilsson

..och vips är flera nya scener klara.

Att bli lite uttråkad är rätt bra. Kreativitetens moder skulle jag vilja säga. Man har inte roligare än man gör sig.

Om högkänsliga sägs det att vi är galet bra på att fokusera så länge vi inte utsätts för distraktioner. Vi gillar att ha en miljö som inte stimulerar och tar uppmärksamheten från vår uppgift. Naturligtvis är en diagnosticering för ADHD en process som jag varken har kunskap om eller är kvalificerad att uttala mig om. Men Elaine Aron skriver om hur högkänsliga personer felaktigt fått diagnosen ADHD eftersom överstimulering kan göra att vi blir uppskruvade och får svårt att koncentrera oss.  En skillnad som här har nämnts är att barn med ADHD  kan bli lugnade och få det lättare att fokusera med hjälp av musik under rätt omständigheter medan ett barn känsligt för sinnesintryck snarare behöver tystnad och då inte alls har problem att fokusera i långa stunder.

Jag har i alla fall sjukt kul nu när jag äntligen får arbeta konkret med föreställningen efter en lång tid av research och projektering. Är riktigt pinsam här där jag sitter och skrattar åt mig själv. Och jag hoppas att ni ska få det ännu roligare i vår när det är dags att visa er vad jag klurar på.

Åter i Stockholm, en stad med en helt annan energi. Ser fram emot att få gå in mig och mitt påtande igen. Är galet bra på att leva i kappsäck. Men nu är det skönt med min säng, mitt kylskåp, mina kläder – flera stycken igen.

Mitt hem som kändes uttjatat förra veckan är återigen mysigt välbekant och bekvämt. Kontraster rockar.

PS Snälltåget HAR gratis internet. Men guys, det får ni gärna jobba mer på om det ska gå att använda. Eller alltså då. Kanske inte. DS

2 thoughts on “Sätt mig på ett tåg utan internet…

  1. För mig kan musik vara lugnande, men då skall det vara musik jag har hört mycket. När jag en gång i tiden bodde på studentkorridor i Lund och skulle studera, alltså inte mina första två år :), så hade jag alltid musik på. Detta så jag inte skulle störas av gående i trappor och korridor, slåendet i dörrar eller andras musik. Jag lade alltså ut en bakgrundsvägg av musik, som gjorde mig döv för andra hörselintryck. Pink Floyds Obscured By Clouds, superb, eller King Crimsons In The Court…, ja förutom 21st Century Schizoid Man, var två skivor som ofta spelades. 21st Century är ju en mycket bra låt, men svår att koncentrera sig till. Spelar Pink Floyd just nu och kommer direkt in i en koncentrationsfas, lite som Pavlovs hundar. Har jag inte musik på, kan jag komma på mig att själv sitta och nynna när jag behöver koncentrera mig. Så, för en som behöver absolut tystnad är jag inget bra umgänge då. Vilket jag har fått påpekat.

    • Otroligt bra förklarat! Det handlar mycket om att skapa en miljö för sig själv som inte överstimulerar och för dig är den helt klart en bekant ljudmiljö. Jag blir ju personligen så engagerad i nästan all musik, men jag kan verkligen föreställa mig hur det fungerar för dig. Det är ju som att jag gärna gillar lite röriga familjeljud till och med barnskrik- eftersom det är vad jag är uppvuxen med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s